Här kan du ta del av svenska projekt, för internationella projekt besök eu-citizen.science/projects!
I september 1921 genomfördes det första riksdagsvalet i Sveriges där både kvinnor och män fick rösta och var valbara. Beslutet om kvinnors rösträtt hade föregåtts av en lång politisk kamp där den ledande organisationen hette Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) som samlade lokala rösträttsföreningar i hela landet.
Syftet med medborgarforskningskampanjen är att göra namninsamlingen sökbar på namn samt användbar för analys, statistik och annan kvantitativ analys. De transkriberade uppgifterna kommer att tillgängliggöras som öppna data för nedladdning och fritt vidareutnyttjande.
Ettt ytterligare syfte med projektet är att ge Riksarkivet underlag inför ett eventuellt beslut att kontinuerligt arbeta med medborgarforskning i sin linjeverksamhet.
Läs merThe EUTOPIA Alliance aims to be much more than a university network. It holds a fundamental vision regarding the value-added contribution of academia to society. EUTOPIA-TRAIN sponsors academic innovation with societal impact: it aims to integrate pan-EUTOPIA research and innovation communities and structures and open them to society, business, students, and policymakers. The project intends to link the research communities of EUTOPIA with the local and international needs of multiple stakeholders at the three levels of the formulation of research agendas, of their execution, and the dissemination of results.
Läs merAlgforskarsommar har två huvudsyften: Att öka kunskapen om alger och hur algbältet fungerar samt att lägga grund för ny forskning. Deltagarna i Algforskarsommar bidrar genom fotografier och rapporter.
Läs merFolkbildning och Citizen Science
Genom att så många personer bidrar med en stor mängd observationer av både vanliga och ovanliga arter kan direkta naturvårdsinsatser lättare sättas in, samtidigt som framtida hot kan upptäckas genom att analysera arters förändringar över tid.
Artportalen bidrar även till ett ökat intresse för och kunskaper om arter, och därmed förhoppningsvis också för naturvård och artbevarande. Genom att göra det roligt att dela med sig av sina artobservationer hoppas vi att fler vill ge sig ut i naturen för att leta, hitta och rapportera till Artportalen.
Läs merHur mycket plast finns det i den Svenska naturen? Vilket typ av plast är det och hur varierar det mellan olika platser och naturtyper? Det är några av de frågor vi vill besvara.
Läs merEtt syfte är att göra marin biologisk mångfald (habitat och arter), som inte kan besökas på annat sätt, tillgänglig för allmänheten för undervisning och utforskning. Ett annat mål är att träna maskininlärningsalgoritmer med hjälp av medborgare.
Läs merDetektiva avdelningen är en forsknings- och utvecklingssatsning vid Riksarkivet i samarbete med GPS400: Centrum för samverkande visuell forskning vid Göteborgs universitet. Satsningen tillämpar artificiell intelligens och medborgarforskning för att transkribera handskrivna arkivmaterial. Materialet utgörs av polisrapporter och telegramböcker från Göteborgs poliskammares detektiva avdelning 1865–1903 som förvaras av Riksarkivet i Göteborg och omfattar cirka 25 000 handskrivna sidor.
Läs merInsamlade observationer används i första hand till studier av effekterna av ett förändrat klimat.
Läs merUtopian Stories är ett stort medborgarforskningsprojekt där skolklasser på gymnasiet bjuds in till samarbete med forskare för att undersöka vilka förändringar vi är beredda att göra för en hållbar framtid.
Läs merMålet var att undersöka om det är möjligt att räkna ut matsvinnet i skolan och dess klimatpåverkan med hjälp av artificiell intelligens i en mobilapp. Att undersöka huruvida mer – och bättre – information och återkoppling kan resultera i mer klimatvänliga matval och mindre matsvinn – både för enskilda elever, och för klassen som grupp.
Läs merMålet är att mäta och kartlägga ljusföroreningar på lokal nivå, med hjälp av en ny och lättanvänd metod och en smartphone-app.
Läs mer
Målet med projektet var att studera vad det är för innehåll som läggs upp på analoga anslagstavlor runt om i Sverige.
Läs merGenom att undersöka hur teblad bryts ner i olika delar av världen siktar forskarna på att skapa ett världsomfattande ”Global Tea Bag Index” som ett mått på jordens nerbrytningsförmåga i olika delar av världen.
Elever som deltog i experimentet fick upptäcka att det finns levande mikroorganismer i jorden, att graden av mikroorganismernas aktivitet beror på miljöfaktorer och att vi människor påverkar klimatet genom våra aktiviteter. Genom att delta i ett riktigt forskningsprojekt bidrog eleverna till utvecklingen av ny kunskap och fick en större förståelse för hur forskning går till.
Läs merForskarna var nyfikna på om det finns ålders- och könsskillnader eller skillnader mellan hur unga äter i olika delar av landet. De ville också ta reda på om intaget av grönsaker påverkas av hur de serveras i skolrestaurangen. Genom massexperimentet fick eleverna delta i riktig forskning. Samtidigt lärde de sig mer om matens innehåll, måltidernas och näringsämnenas betydelse för hälsan, sjukdomar och olika organs funktion i kroppen.
Läs merHur vet träden att det är höst? Hur påverkas de svenska lövträdens höstutveckling av klimatförändringen? Finns det skillnader i höstlövsutvecklingen mellan olika träd och på olika platser i Sverige, och går det att studera hösten med hjälp av satellitbilder? Dessa frågor skulle massexperimentet Höstförsöket hjälpa forskarna att svara på.
Läs merExperimentet syftar till att undersöka hur barn och ungdomar själva definierar risker i vardagen.
Läs merTotalt undersökte 1 812 elever temperaturen i sina kylskåp hemma och inventerade bäst före-/sista förbrukningsdatum på de livsmedel som förvarades där. Försöket syftade till att eleverna skulle lära sig mer om vilken temperatur det är i olika delar av kylskåpet, ta reda på vilket utgångsdatum livsmedlen hade och bedöma huruvida de var tjänliga. Forskarna kunde genom att analysera resultaten från elevernas försök dra slutsatser om kylskåpsförvaring i svenska hem.
Försöket syftade till att kartlägga samband mellan elevernas talförståelse och klassrummets akustik.
Läs merEtt problem är att det ofta är svårt att skilja olika arter åt, om man inte är expert. Och det finns alltför få experter för att de ska kunna klara av den uppgiften. Om det fanns en app som automatiskt identifierade olika arter så skulle många fler kunna hjälpa till, och vi skulle få mer kunskap om hur vi kan skydda jordens växter och djur.
Läs merI Nyhetsvärderaren samarbetade forskare, lärare och elever för att tillsammans:
På den europeiska portalen EU-Citizen.Science hittar du bland annat utbildningsmaterial, publikationer och diskussionsforum om medborgarforskning.Till EU-citizen.science >>
På den europeiska portalen EU-Citizen.Science hittar du bland annat utbildningsmaterial, publikationer och diskussionsforum om medborgarforskning.Till EU-citizen.science >>
Denna webbplats är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-DelaLika Användarvillkor Integritetspolicy.
Är du involverad i ett medborgarforskningsprojekt som ännu inte syns på denna sida? Lägg till det så att fler kan upptäcka ert arbete!
För att lägga till ett projekt på medborgarforskning.se behöver du registrera dig som användare på vår europeiska systersida EU-citizen.science. Väl inloggad klickar du på “New Submission” / ”Lägg till” och fyller i projektformuläret. Se till att projektet registreras som svenskt, samt att du fyller i en svensk och en engelsk beskrivning.
När projektet sparats och granskats dyker det automatiskt upp på denna sida.
Vill du diskutera medborgarforskning med andra engagerade? På vår europeiska systersida EU-citizen.science finns ett forum speciellt tillägnat svensk medborgarforskning. Registrera dig och starta en tråd idag!