Hur mycket plast finns det i den Svenska naturen? Vilket typ av plast är det och hur varierar det mellan olika platser och naturtyper? Det är några av de frågor vi vill besvara.

Plastföroreningar i haven har uppmärksammats mycket de senaste åren, men plastskräp är i grunden ett problem som kommer från land. En överanvändning av engångsplast och förpackningar samt bristande avfallshantering gör att plast många gånger hamnar i naturen istället för att återvinnas. För att kunna lösa problemen och minska plastskräp i naturen behöver vi förstå mer om var, när och varför plast hamnar där. Det vet vi inte idag! Genom ett rikstäckande medborgarforskningsprojekt, där deltagarna samlar in och analyserar plastskräp, kommer vi tillsammans med en forskare göra en vetenskaplig studie av omfattningen av plast i svensk natur.

Plastexperimentet är uppdelat i två delar, en insamlingsdel och en frivillig analysdel. Under insamlingsdelen kommer deltagarna bidra till en kartläggning av plastskräp i svensk natur. Varje grupp deltagare väljer en av sex naturtyper och samlar plastskräp längs en 100 meter lång sträcka. Det samlade skräpet vägs och sorteras i olika plastkategorier (t.ex. engångsbestick, sugrör och plastpåsar). Resultaten rapporteras sedan in via ett digitalt verktyg.

Efter insamling finns möjlighet att göra en bestämning av plasten i den frivilliga analysdelen. Detta görs med hjälp av en bestämningsnyckel där man testar plastens egenskaper i t.ex. vatten, i olja och under förbränning. Utfallet av testerna genererar genom nyckeln en bestämning av plast (polymertyp). Analysdelen passar bäst från årskurs 7 och uppåt.

Under skräpplockningen:

• Måttband för att mäta upp området (100 meter x er valda bredd)
• Soppåsar för insamling av skräp. Om ni är anmälda till Skräpplockardagarna kan ni få gratis påsar från oss. Vi vill gärna att alla plockar skräp i likadana påsar så att inte vikten hos olika typer av insamlingspåsar påverkar resultaten. Har ni inte vår påse så går det att lösa genom att ni väger era påsar och själva drar bort vikten i resultatet. Då anger ni 0 påsar i rapporteringen.
• 1 par handskar till alla elever som plockar skräp, köp förslags vis engångshandskar av nitril eller polyeten (PE).
• Pincetter för insamling av små plastbitar.
• Gripklor för skräpplockning, om ni har på skolan. Det går bra utan också.
• Handsprit för att rengöra händerna vid behov.

När ni sorterar plasten:

• 23 st burkar, lådor eller påsar för sorteringen i olika plast kategorier (Det går att genomföra utan dessa men det under lättar sorteringen).
• 1 st liten påse (exempelvis fryspåse) för små oidentifierbara plastbitar (kategori ”plastbit övrig”) som kan användas i del 2 av Plastexperimentet – polymeranalysen (den frivilliga delen för åk 7 – 9 och gymnasiet).
• 1 par handskar till alla elever som plockar skräp, köp förslags vis engångshandskar av nitril eller polyeten (PE).
• Utskrivna elevblad med de olika kategorierna av plast. Ett tips är att klippa ut och fästa dessa på kärlen/påsarna ni använder vid sorteringen. Ni kan också tejpa fast dem på marken och lägga plastskräpet intill rätt lapp.
• Papper och penna så att eleverna kan anteckna resultaten (antal skräp/kategori).
• En våg som kan känna lättare vikter. Bäst är det om den kan väga minst påsens vikt (14 g), det gör en brevvåg, matvåg eller diamantvåg.

När ni rapporterar in resultaten:

• En dator, surfplatta eller mobil där läraren (eller en ansvarig elev) kan rapportera in klassens resultat.
• Gärna en projektor eller motsvarande så att ni kan titta på och fylla i formuläret tillsammans med klassen.