ARCS-projektet ska hjälpa svenska universitet och högskolor att använda medborgarforskning på ett ansvarsfullt och hållbart sätt för att samverka med samhället. Därför utvecklar vi en nationell portal för svensk medborgarforskning: medborgarforskning.se.

Dick Kasperowski: "Vi ska bygga en nationell samlingspunkt där alla som är intresserade av medborgarforskning kan hitta råd och riktlinjer, delta i projekt, starta nya och utbyta erfarenheter"

Dick Kasperowski: "Vi ska bygga en nationell samlingspunkt där alla som är intresserade av medborgarforskning kan hitta råd och riktlinjer, delta i projekt, starta nya och utbyta erfarenheter" Foto: Johan Wingborg/Göteborgs universitet

Den färdiga portalen lanseras i maj 2019, och kommer bland annat att innehålla verktyg, råd och forum för forskare och andra som vill använda medborgarforskning. Läs mer om vad medborgarforskning är här.

Portalen kommer även att ha en uppdaterad och interaktiv lista över alla medborgarforsknings-projekt som pågår i Sverige. Målet är att portalen ska bli en naturlig knutpunkt och resurs för alla som är intresserade av medborgarforskning.

Bland aktiviteterna i ARCS ingår att kartlägga pågående och historiska svenska medborgarforskningsprojekt, undersöka svenska forskares syn på medborgarforskning, samt att ta fram riktlinjer för datakvalitet, tekniska hjälpmedel, etik och kommunikation i medborgarforskningsprojekt.

En nygammal revolution

Att forskare och frivilliga hjälps åt med forskning är i sig inte något nytt – redan på 1750-talet startade Carl von Linné världens första nätverk för att rapportera lövsprickning. Det som har gjort att medborgarforskning på senare år blivit ett globalt fenomen är digitaliseringen och internet. Via datorer och mobiltelefoner kan nu vem som helst hjälpa forskare att bland annat mäta luftkvalitet, klassificera galaxer, räkna pingviner eller elefanter, transkribera brev från första världskriget, eller spela spel som samtidigt bidrar till vetenskapliga framsteg. Aldrig tidigare har det varit möjligt att engagera så många människor i forskning.

Men medborgarforskning leder inte enbart till framsteg för forskningen, det påverkar till exempel även deltagarnas kunskaper, deras förtroende för vetenskap, och skapar en direkt relation mellan universitet och allmänheten.

Porträtt av Carl von Linné (1707–1778)

Signalkräfta (Pacifastacus leniusculus) – en av alla arter man kan rapportera in i Artportalen. Fotograf: Ann-Katrin Hallin, SLU

Medborgarforskning i Sverige

Sverige har en lång tradition av samarbeten mellan forskare och frivilliga. Vi vet att svenska forskare åtminstone sedan 1850-talet har fått hjälp med observationer och klassificering av bland annat väder, fåglar och astronomiska fenomen. Ett modernt exempel är Artportalen hos Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), som är en av de största portalerna för medborgarforskning i världen. Fler svenska och internationella projekt hittar du på länksidan.

Möjligheter och utmaningar

Medborgarforskning erbjuder stora möjligheter för allmänheten att delta i och själva starta forskningsprojekt istället för att bara informeras om färdiga forskningsresultat. När relationen fungerar som bäst skapar medborgarforskning samverkan och innovationer som berikar forskningen och stimulerar dialog mellan medborgarna och universiteten.

Utmaningar för framtiden är till exempel: Hur kan forskarna veta att medborgarnas bidrag går att lita på? Hur ska ny teknik användas? På vilka sätt värnar man etiska frågor, och hur fördelas roller och rättigheter mellan forskare och frivilliga?

Elever på Vasaskolan i Gävle forskar med ForskarFredags massexperiment Nyhetsvärderaren. Foto: Thomas Nygren

Har du deltagit i medborgarforskning? En viktig uppgift i vårt projekt är att kartlägga medborgarforskning i Sverige. Här behöver vi din hjälp. Har du deltagit i medborgarforskning som forskare eller “frivillig”? Eller har du tips på svenska projekt som du har hört talas om?