Vad är medborgar-forskning?

Vad är medborgarforskning?

På senare år har det blivit allt vanligare att forskare och “vanligt folk” hjälps åt att undersöka olika frågor. Detta kallas för medborgarforskning (citizen science). Samarbetet leder inte bara till vetenskapliga framsteg, det ger även deltagarna möjlighet att engagera sig i frågor som intresserar dem, och skapar dialog mellan forskare och allmänheten.

I korthet går medborgarforskning ut på att forskare och frivilliga ”medborgare” tillsammans tar fram ny kunskap. Oftast är det forskare som tar hjälp av allmänheten för att samla in eller granska stora mängder data. Som deltagare kan man till exempel rapportera in observationer av växter, transkribera gamla handskrifter eller granska bilder på djur och natur. Ett av de mest välkända projekten i världen är Galaxy Zoo där frivilliga hjälper astronomer att klassificera bilder av galaxer.

Medborgarforskning kan också vara initiativ från medborgare som använder vetenskapliga metoder för att göra sina röster hörda. Ett exempel är Louisiana Bucket Brigade i USA, där medborgare mäter luftkvalitet kring oljeindustrins anläggningar, och använder resultaten för att påverka beslutsfattare. I Sverige finns till exempel Luftdata.se där deltagarna bygger egna instrument för att mäta partikelhalter i luften.

Hittills har den mesta medborgarforskningen utövats inom biologi och miljöforskning, men det pågår nu en snabb utveckling inom humaniora (t.ex. historia och litteraturvetenskap) samhällsvetenskap och medicin. Den engelska termen för medborgarforskning är citizen science. Medborgarforskning inom samhällsvetenskaper och humaniora benämns ibland citizen social science respektive citizen humanities.

En nygammal revolution

Att forskare och frivilliga hjälps åt med forskning är i sig inte något nytt – redan på 1750-talet startade Carl von Linné världens första nätverk för att rapportera lövsprickning. Det som har gjort att medborgarforskning på senare år blivit ett globalt fenomen är digitaliseringen och internet. Via datorer och mobiltelefoner kan nu vem som helst hjälpa forskare att bland annat mäta luftkvalitet, klassificera galaxer, räkna pingviner eller elefanter, transkribera brev från första världskriget, eller spela spel som samtidigt bidrar till vetenskapliga framsteg. Aldrig tidigare har det varit möjligt att engagera så många människor i forskning.

Medborgarforskning leder inte enbart till framsteg för forskningen, det påverkar till exempel även deltagarnas kunskaper, deras förtroende för vetenskap, och skapar en direkt relation mellan universitet och allmänheten. Det kan även användas av gräsrotsrörelser för att påverka beslutsfattare och driva samhällsutvecklingen, som i exemplet Louisiana Bucket Brigade.

Tre svenska exempel

Medborgarforskning kan vara en mängd olika företeelser. Från forskare som tar hjälp av allmänheten i sin forskning, till privatpersoner som går samman för att göra sina röster hörda med hjälp av mätdata. I dessa intervjuer går vi närmare inpå olika exempel på medborgarforskning.

01

Luftdata.se

I Luftdata.se kan alla vara med och mäta luftkvaliteten i sin närmiljö. Deltagarna bygger egna mätstationer och registrerar dessa i Luftdata.se:s nätverk. Mätresultaten är öppet tillgängliga för alla.

Läs mer >>

02

Anslagstavlan

Hur används den svenska anslagstavlan i dagens digitala samhälle? Det här är en fråga som undersöktes i stor skala i projektet Anslagstavlan hösten 2016. Här tog forskare hjälp av skolelever i världens största vetenskapliga studie av anslagstavlor.

Läs mer >>

03

Artportalen

Med sina närmare 87 miljoner observationer är Artportalen en av världens största portaler för medborgarforskning. Hit kan alla rapportera om djur och växter som de stöter på i den svenska naturen och söka bland andras rapporter. Portalen är ett viktigt verktyg för Sveriges naturvård.

Läs mer >>