Totalt undersökte 1 812 elever temperaturen i sina kylskåp hemma och inventerade bäst före-/sista förbrukningsdatum på de livsmedel som förvarades där. Försöket syftade till att eleverna skulle lära sig mer om vilken temperatur det är i olika delar av kylskåpet, ta reda på vilket utgångsdatum livsmedlen hade och bedöma huruvida de var tjänliga. Forskarna kunde genom att analysera resultaten från elevernas försök dra slutsatser om kylskåpsförvaring i svenska hem.

En större medvetenhet kring livsmedelsförvaring i kombination med  ambitionen att inte kasta mat i onödan kan minska matsvinnet. Svinnet är inte bara oekonomiskt utan även dåligt för miljön. Varje år kastas 50-60 kilo fullt ätbar mat  per person i hushållsdelen av livsmedelskedjan, vilket motsvarar kostnaden för en hel månads mat. Matproduktion orsakar bland annat växthusgaser som påverkar klimatet och bidrar till övergödning. En stor del av vår mat har transporterats lång väg vilket också belastar såväl miljö som vägnät. Allt detta sker i onödan om vi sedan kastar bort maten.

Rätt förvaring kvalitetssäkrar inte bara hälsan utan även ekonomin. Ett enkelt sätt att bidra till en bättre miljö är att minska sitt svinn genom att planera sina inköp, inte köpa mer än vad som behövs och att förvara maten på rätt sätt. Att använda sina sinnen är ett annat sätt. Många gånger går det att använda överblivna livsmedel i en ny maträtt eller att frysa in dem till ett annat tillfälle.

Försöket gick ut på att mäta temperaturen och inventera hemma i kylen. Testet utfördes genom att två termometrar las på olika platser i kylskåpet över natten. Dessa lästes av och placeras sedan på nya ställen inför nästa natt, liksom inför natten därpå. Tre olika nivåer i kylskåpet behövdes kontrolleras för att få ett bra resultat och försöket tog därför tre dygn att utföra.

Eleven antecknade också vilka matvaror som stod på vilken hylla och vilket bäst före-datum eller sista förbrukningsdatum som eventuellt stod på förpackningarna.

Två termometrar.