Försöket syftade till att kartlägga samband mellan elevernas talförståelse och klassrummets akustik.

Akustik kan kortfattat sägas vara läran om ljud. Totalt undersökte mer än 1 000 elever i 59 skolklasser runt om i Sverige de akustiska förhållandena i sina klassrum. I Danmark genomförde 689 klasser på 240 skolor liknande experiment. 

De huvudsakliga frågor som forskaren Kerstin Persson Waye vid Göteborgs universitet försökte få svar på i ForskarFredags akustikförsök var:
1) Finns det stora skillnader i hur väl tal kan uppfattas mellan olika klasser och klassrum i Sverige?
2) Kan vi utifrån beskrivningen av klassrummet göra en bedömning av hur väl klassrummet lämpar sig för att uppfatta tal mätt med talförståelseltestet?
3) Finns det ett samband mellan den subjektiva, egna upplevelsen av hur det normalt är att tala, lyssna och arbeta i klassrummet och med talförståelseförsöket?

ForskarFredags akustikförsök gick ut på att simulera3 en undervisningssituation genom att spela upp ljudfiler och låta eleverna notera det innehåll de uppfattar. Uppspelningen av meningarna gjordes med dator eller MP3-spelare och den högtalarutrustning som fanns i skolan. Uppspelningen gjordes från den plats i klassrummet där läraren vanligtvis befinner sig när han/hon undervisar (vid kateder eller ”svarta tavlan”).

Ljudfilerna är delar av ett standardiserat talförståelsetest (testet utformas med hjälp av Hagermans meningar) där vi lagt till ett brus, bakgrundsljud, för att simulera en undervisningssituation med bakgrundsbuller. Talförståelsetestet kan ses som ett test av hur väl tal kan uppfattas i klassrummet. Talförståelsen mäts i hur stor andel av de talade orden eleverna uppfattar. Försöket hade två svårighetsgrader, där brusnivån var starkare eller svagare i förhållande till talet. Testet gjordes under en lektion där eleverna först informerades om syftet med lyssningstestet och hur formuläret skulle fyllas i. De fick inledningsvis höra tio meningar utan brus, samtidigt som de fick fylla i ett testprotokoll.