Artportalen– biologisk mångfald för alla
Med sina närmare 87 miljoner observationer är Artportalen en av världens största portaler för medborgarforskning. Hit kan alla rapportera om djur och växter som de stöter på i den svenska naturen och söka bland andras rapporter. Portalen är ett viktigt verktyg för Sveriges naturvård. Här berättar Artportalens koordinator Stephen Coulson mer om portalen.
Vad handlar Artportalen om?
Artportalen är en webbplats för observationer av Sveriges växter, djur och svampar. Vem som helst kan rapportera vilka arter de sett i naturen och söka bland nästan 87 miljoner (feb 2019) fynduppgifter och över 1,3 miljoner bilder och filmklipp som privatpersoner, yrkesverksamma naturvårdstjänstemän och forskare har bidragit med.
Artportalen är ett viktigt verktyg för professionell och ideell naturvård, och en unik källa till kunskap som redan nu leder till riktade naturvårdsinsatser och som i framtiden kan hjälpa oss att se trender för att förebygga miljö- och klimatproblem. Artportalen är även en mötesplats för naturintresserade, som på ett enkelt och säkert sätt kan hålla koll på sina och andras fynd och utbyta kunskaper med varandra.
Genom att en så stor mängd observationer av både vanliga och ovanliga arter finns samlade på ett och samma ställe kan direkta naturvårdsinsatser lättare sättas in, samtidigt som framtida hot kan upptäckas genom att analysera arters förändringar över tid.
Artportalen bidrar även till användarnas intresse och kunskaper om djur och natur, vilket förhoppningsvis kan leda till ökat engagemang och förståelse för naturvård och artbevarande. Genom att göra det roligt att dela med sig av sina observationer hoppas vi att fler vill ge sig ut i naturen för att leta, hitta och rapportera i Artportalen.
Vilka står bakom Artportalen?
Artportalen utvecklas och drivs av ArtDatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) på uppdrag av Naturvårdsverket.
Vilka är “medborgarna” som deltar i Artportalen?
Deltagarna finns runt om i landet och består till största delen av glada amatörer och hängivna ideellt arbetande personer, men också av naturvårdstjänstemän, forskare och andra som i tjänsten genererar fynduppgifter för arter. Tillsammans utgör de hela grunden för Artportalen. Tack vare deras engagemang och arbetsinsats skapas en mycket värdefull kunskapsbank för svensk naturvård.
Under 2018 rapporterade 11 000 olika rapportörer fynd till Artportalen och 640 000 olika användare besökte sidan.
Användargrupper inkluderar:
1. Medborgare
-
- Allmänheten
- Ideella föreningar (t.ex. Svenska Botaniska Föreningen, Birdlife Sverige och Flora- och faunaväkteri)
- Validerare (kan vara professionella men arbetar ideellt)
2. Professionella
-
- Länsstyrelser och kommuner (11 000 handläggare har utökad behörighet i Artportalens data)
- Skogsstyrelsen och andra myndigheter
- Konsultföretag
- NGOs, t.ex. Naturskyddsföreningen
- Forskare
Enligt en enkät bland Artportalens användare år 2017 var det viktigaste syftet för att använda Artportalen att “bidra till svensk naturvård”. Många använde Artportalen för att lagra and hantera sina egna fynd, eller för att bidra till ett ökat intresse och kunskap om Sveriges flora och fauna.
Hur gör deltagare för att rapportera in datan?
Rapportörer kan använda vår webbplattform antingen på sin dator eller mobila enheter. Utöver att rapportera enstaka fynd via rapporteringsformulär går det även att importera listor av fynd via en importmall i Excel.
Data från inventeringar eller andra ‘myndighetsdata’ och forskning importeras oftast via Excel-importmallen.
Hur gör ni för att rekrytera och kommunicera med deltagare?
Allmänheten bidrar med den största delen av rapporteringen i Artportalen. Ideella föreningar går ut med information om Artportalen till sina medlemmar exempelvis via tidskrifter. ArtDatabanken har ett aktivt kommunikationsprogram som använder bland annat Facebook för att gå ut med information till allmänheten. Det finns också en användargrupp på Facebook med ca. 2 500 medlemmar. ArtDatabanken har bra kontakter och samarbetsprojekt med andra aktörer, till exempel Naturskyddsföreningen (170 000 medlemmar).
Artportalen har ett råd med representanter från olika användargrupper, inklusive Naturvårdsverket, Birdlife Sverige, Svenska Botaniska Föreningen, Sveriges Entomologiska Förening, Sveriges Mykologiska Förening, Naturskyddsföreningen, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Trafikverket, Havs- och Vattenmyndigheten, och ArtDatabanken. Rådsmöten äger rum två gånger per år.
Vi presenterar också Artportalen på diverse möten, konferenser och workshops, som till exempel European Citizen Science Association, Flora och Faunavårdskonferensen och Swedish Phenology Network. Vi också har tätt samarbete med de ideella föreningarna, särskilt för att rekrytera nya validerare och samordna valideringskommittéer.
Vem använder den insamlade datan?
Artportalens data är öppna. Alla har alltså tillgång till, och kan använda, portalens data. Samtidigt finns det vissa arter som är dolda i systemet, och för att se rapporter om dessa arter krävs utökad behörighet. På detta vis kan vi dölja fynduppgifter för Sveriges mest känsliga arter för att skydda dem mot olika hot som skulle kunna uppstå om de kom till allmän kännedom https://www.artdatabanken.se/var-verksamhet/fynddata/skyddsklassade-arter/
Artportalen är tillsammans med syster-systemet Artsobservasjoner i Norge de enda fynddatasystemen i världen som används gemensamt av både myndigheter, privatpersoner, organisationer, forskare och företag. Unikt är också att lagringen av myndigheters data i Artportalen medför att de uppgifter som ligger till grund för myndigheternas bedömning görs tillgänglig även för allmänheten. Detta bidrar till ett öppet samhälle. Systemet används flitigt av länsstyrelserna inom flera verksamheter, som exempelvis Prövning och tillsyn, Områdesskydd, Förvaltning av skyddad natur, Miljöövervakning, Lantbruk, ÅGP och Grön infrastruktur. I likhet med alla andra tekniska system behöver Artportalen förvaltas och vidareutvecklas. Projekt Samverkan om Artdata har från början ett syfte att utöka samarbetet mellan länsstyrelser och de ideella föreningarna eller artexperter kring, till exempel miljöövervakning. Artportalen är en viktig del av den här organisationen.
Myndigheter använder systemet för att lagra data och använder data antingen via Artportalen eller via sina egna geografiska informationssystem (GIS).
Forskare kan rapportera data till Artportalen och antingen söka (och exportera) från portalen eller söka via Biodiversitydata.se. Det finns projekthantering i Artportalen där forskare och andra kan skapa sina egna datafält om de inte redan finns. I Analysportalen finns 15 databaser som kan sökas samtidigt med ett sök. Nästan 90% av data i Analysportalen kommer från Artportalen.
Data från Artportalen skickas även vidare till andra biodiversitetssystem, till exempel Global Biodiversity Information Facility (GBIF) och EuroBirdPortal . Här är data tillgänglig för alla.
Hur arbetar ni för att den insamlade datan ska få så hög kvalitet som möjligt?
Det finns flera sätt att kontrollera data. För det första har vi vanliga input-regler som gör att det till exempel inte går att skriva text i datumfältet. Men det är i huvudsak fem faktorer som är grunden i kvalitetsarbetet:
- alla rapportörer äger sina egna fynd
- ingen anonym rapportering
- öppna data
- rimlighetsbedömningsregler (s.k. valideringsregler)
- utvalda fynd kvalitetssäkras
Avsaknaden av anonyma fynd gör att alla måste stå för sina data. Folk är därför måna om att försöka rapportera rätt. Dessutom använder många systemet för att lagra sina egna data/fynd och har då ytterligare ett motiv till att vara noggranna med att datan är rätt. Eftersom alla data är öppna (bortsett från skyddade fynd) så kan alla meddela om det finns fel och hjälpa till att kvalitetssäkra datan. När det gäller valideringsregler, eller sk. ‘rimlighetsbedömningsregler’ finns två typer: För artgrupper med provinskataloger (d.v.s. listor med arter som har blivit observerade i en provins) finns det automatiska regler. Om du rapporterar en art som inte finns i den relevanta katalogen får du en varning. Du kan fortfarande rapportera fyndet, men du får veta att fyndet är onormalt. För fåglarna går det att också att skriva regler, till exempel att en bestämd art är sällsynt i en viss period. Precis som med provinskatalogerna kan du fortfarande rapportera fyndet men du får veta att fyndet är onormalt och därför intressant. Taxonomer/ekologer, ofta medlemmar i en av de Nationella Valideringskommittéerna hjälper till att kontrollera intressanta fynd och rödlistade arter. Om allt stämmer kan de sätta en “validerad”-stämpel på fyndet. Ofta görs detta efter dialog med rapportören. Men, eftersom det tar tid att på detta vis validera fynden i Artportalen, görs ett försök under 2019 (Naturvårdsverket, RISE och ArtDatabanken) att undersöka om det är möjligt att använda statistik för att sätta en ‘kvalitetsstämpel’ på datat.
Utöver dessa fem faktorer är det också viktigt att ge användarna återkoppling för att förklara varför bra data är nödvändigt. Till exempel, hur datan används i svensk naturvård eller forskning. För rapportörer är det också möjligt att rapportera ‘osäker artbestämning’, då kan andra användare föreslå artnamn och ha en dialog med rapportören.
Vad tycker forskare på området om era data?
Artportalens data används flitigt till forskning. På SLU finns en forskargrupp som arbetar med medborgardata i Artportalen, och 2018 var det 16 vetenskapliga artiklar i internationella peer-reviewed tidskrifter som använde portalens data. Antalet forskare som använder medborgarforskningsdata ökar stadigt. Under 2018 och 2019 har Artportalen utvecklat API (application program interfaces) som förenklar dataanvändning och checkliste-rapportering (med noll-observationer). Båda har varit utvecklade med finansiering från SLUs forskningsinfrastrukturstöd.
Vilka är de största utmaningarna med att driva ett sådant här projekt?
Att få tillräcklig finansiering för att kunna att leverera en bra produkt med få buggar och kontinuerligt utveckla funktionaliteten. En av förklaringarna till Artportalens framgång är att portalen har många användargrupper och att den inte är avgränsad till ett enskilt mål. Detta medför samtidigt att systemet blir stort och svårt att förvalta. Ett stort system kräver mycket förvaltning och det är viktigt att inte underskatta hur mycket tid, och pengar, som behövs. En ofta nämnd siffra är att 80% av driftskostnaderna av en IT-plattform utgörs av underhåll och endast 20% går till ny utveckling.
Det finns fler och fler webbaserade fyndrapporteringssystem för användare att välja bland, inklusive eBird, iGoTerra och iNaturalist. Eftersom 80% av fynden i Artportalen kommer från en ideell insats är det viktig att leverera en produkt som folk vill använda. Därför är systemet komplext med mycket funktionalitet. Det kan vara svårt att övertyga finansiärer om att det finns funktionaliteter som måste utvecklas för att få in data, även om dessa funktionaliteter inte är direkt kopplade till datan.
Finns det några etiska utmaningar, och hur har ni i så fall tagit er an dessa?
Det finns ett par etiska utmaningar med Artportalen, varav den ena gäller användarnas personuppgifter och den andra handlar om de rapporterade arterna. Det är en viktig del av Artportalens kvalitetsprocess att inga fynd är anonyma och att det går att kontakta antingen rapportören eller observatören. Artportalen är dock konstruerad så att det är svårt att identifiera var en person har varit, för att inte göra intrång på rapportörernas privatliv. Alla personuppgifter hanteras enligt GDPR.
Information om skyddsklassade arter, till exempel rovdjur, orchideér och några häckande fåglar är dolda i systemet, för att skydda arterna mot tjuvjakt eller plundring. Skyddsklassningen är både ett sätt att skydda arterna och för att få in data. Rapportörer kan vara tveksamma att rapportera vissa arter/fynd om de tror att informationen kommer att vara helt öppen. Ett system där vissa arters uppgifter är skyddade gör att folk ändå vågar rapportera dessa arter.
Har du några tips till andra som vill dra igång ett medborgarforskningsprojekt av det här slaget?
Det är oerhört viktigt att ha en produkt som är rolig att använda och som ger mycket återkoppling till användarna. Man måste komma ihåg att det finns många medborgarforskningsprojekt för användarna att välja mellan. Om du vill att de ska delta i just ditt projekt måste de alltså välja ditt projekt framför de andra.
Det är också viktigt att komma ihåg att den inrapporterade datan inte kommer att vara perfekt. Du måste förstå varför folk vill rapportera data och och även förstå begränsningarna i det som rapporteras in.
Denna webbplats är tillgänglig under licensen