Hur används den svenska anslagstavlan i dagens digitala samhälle?
Det här är en fråga som undersöktes i stor skala i projektet Anslagstavlan hösten 2016. Här tog forskare hjälp av skolelever i världens största vetenskapliga studie av anslagstavlor. Projektet tilldelades pris för bästa öppen vetenskap från Open Knowledge Awards 2016, och resultaten publicerades 2018 i vetenskapliga tidskriften PLOS One.
Christopher Kullenberg, docent i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet, utvecklade och genomförde projektet tillsammans med forskarkollegor vid Örebro, Göteborgs och Stockholms universitet, Syddansk universitet i Danmark, samt ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet. Här berättar han mer om projektet.
Varför valde ni att använda medborgarforskning i den här studien?
Jag och mina kollegor ville undersöka vilken typ av information som fanns på anslagstavlor på olika platser i Sverige. Bland annat ville vi studera hur olika språk, texter och bilder används, samt vilka behov som anslagstavlan fyller i dagens samhälle. En sådan här undersökning, med stor geografisk spridning, hade inte varit möjlig att genomföra utan medborgarforskning.
Varför vände ni er till skolor?
Den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet koordinerar ett medborgarforskningsprojekt riktat till skolor varje år, som en del av vetenskapsfestivalen ForskarFredag. Genom att samarbeta med dem kunde vi nå ut till skolor i hela Sverige. Den information som vi var intresserade av kunde grundskole- och gymnasieelever klara lika bra som vuxna att rapportera till oss med bibehållen datakvalitet.
Hur gjorde ni för att rekrytera deltagarna?
Vi skickade ut inbjudningar via mail till samtliga skolor i Sverige och direkt till lärare som tidigare deltagit i massexperiment. Vi använde oss även av sociala medier, samt tipsade lokala och nationella medieredaktioner om experimentet. Många journalister nappade och gjorde inslag om projektet. Till slut hade vi omkring 100 skolklasser som medverkade.
Hur gick datainsamlingen till?
När vi hade specificerat våra frågeställningar tog vi kontakt med Spotteron, en apptillverkare specialiserad på medborgarforskning. Tillsammans skapade vi en app med vilken eleverna kunde fotografera anslagen på en anslagstavla, och skriva av texterna på anslagen. Fotografierna och texterna rapporterades sedan in till vår databas. Det var även möjligt för klasserna att rapportera via en webbsida. Förutom foto och texter försåg eleverna oss med data på var anslagstavlan fanns rent geografiskt, om den satt utomhus eller inomhus och på vilken typ av plats, som exempelvis skola, torg eller butik. Elever med särskilda språkkunskaper hjälpte oss att översätta texter skrivna på andra språk än svenska. Under insamlingens gång kunde eleverna se på en interaktiv karta vilka bidrag som rapporterades in av andra deltagare runtom i landet. Sedan gick vi forskare igenom det inrapporterade materialet och klassificerade och analyserade det utifrån våra frågeställningar.
Vilka åtgärder vidtog ni för att datan skulle få så hög kvalitet som möjligt?
Inför experimentet tog vi fram en detaljerad lärarhandledning med instruktioner för hur experimentet skulle gå till. I handledningen redogjorde vi bland annat för den vetenskapliga bakgrunden, förslag till hur lärare kunde integrera experimentet i undervisningen, och en steg-för-steg-beskrivning av hur de skulle bära sig åt rent praktiskt. Vi tog även fram en separat bruksanvisning för själva appen.
Medan experimentet genomfördes kunde lärare och elever diskutera och ställa frågor till oss forskare via e-post och sociala medier. På så vis kunde vi direkt räta ut eventuella frågetecken hos deltagarna.
Hur kommunicerade ni med deltagarna?
Inför experimentet kontaktade vi via mail lärarna som hade anmält sina klasser till experimentet. De fick information om vad som skulle hända, hur och när, och länkar till lärarhandledning och app. Under experimentets gång hade vi mest kontakt via en sluten Facebook-grupp för experimentet. Här kunde lärare och elever kommunicera både med oss forskare och med varandra. När vi var färdiga med analyserna skrev vi ihop en populärvetenskaplig rapport om resultaten, som vi skickade ut elektroniskt till alla som deltagit. Vi hade även en Facebook-chatt ett par veckor efter att rapporten publicerats, där lärare och elever kunde ställa frågor till oss forskare om resultaten, studien eller bara om hur det är att vara forskare.
Fanns det några särskilda etiska aspekter att ta hänsyn till?
En självklar fråga gällde deltagarnas personliga integritet. Här samlade vi inte in några personuppgifter från eleverna, utan det var lärarna som anmälde sina klasser till experimentet och stod för själva användarkontot. Vi övervägde också om appen på något vis skulle kunna utsätta deltagarna för särskilda risker, antingen när de samlade in datan eller efteråt, men kom fram till att den inte skulle göra det. Ytterligare en aspekt gällde det insamlade materialet, som i sig innehöll personuppgifter, som till exempel telefonnummer och namn på personen som hade satt upp anslaget. Här bearbetade vi bildmaterialet så att all sådan information gjordes oläslig.
Referens:
Kullenberg C, Rohden F, Björkvall A, Brounéus F, Avellan-Hultman A, Järlehed J, et al. (2018) What are analog bulletin boards used for today? Analysing media uses, intermediality and technology affordances in Swedish bulletin board messages using a citizen science approach. PLoS ONE 13(8): e0202077.
Denna webbplats är tillgänglig under licensen