Forskare och svenska skolelever genomförde 2016 världens största vetenskapliga studie av anslagstavlor. Resultaten från ForskarFredags massexperiment Anslagstavlan har publiceras i välrenommerade tidskriften PLOS One.


I ForskarFredags massexperiment får varje år tusentals skolelever prova på riktig forskning tillsammans med forskare. En intressant upplevelse för eleverna – och en viktig hjälp för forskarna. Massexperimenten har sedan 2009 lett till nya vetenskapliga upptäckter och flera artiklar i prestigefyllda tidskrifter. Idag publiceras resultaten från 2016 års massexperiment, Anslagstavlan, i vetenskapliga tidskriften PLOS One.

Ett kvitto på att elevernas arbete ger konkreta bidrag till vetenskapen

– För oss som arbetar med ForskarFredag är det ett roligtkvitto på att elevernas arbete ger konkreta bidrag till vetenskapen, säger Lena Söderström, nationell samordnare ForskarFredag, Vetenskap & Allmänhet, VA.

Anslagstavlor fortfarande populära

I Anslagstavlan har forskarna, med hjälp av närmare hundra skolklasser, kartlagt vanliga anslagstavlor runt om i Sverige. Resultaten visar att anslagstavlor fortfarande används för många olika ändamål, från att publicera köp- och säljannonser till att göra reklam för konserter och evenemang.

– Istället för att ha ersatts av nya medier har anslagstavlan snarare anpassats till det nya medielandskapet genom att dra nytta av till exempel Facebookgrupper, Instagramkonton, e-post och webbadresser i anslagen, säger Christopher Kullenberg, docent i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet.

Han är en av tolv forskare från universiteten i Göteborg, Stockholm, Örebro och vid Syddansk universitet som genomförde Anslagstavlan. Studien är världens största vetenskapliga undersökning av anslagstavlor.

Studien är världens största vetenskapliga undersökning av anslagstavlor.

– Metoden kallas för medborgarforskning och innebär att vi forskare tar hjälp av allmänheten i vårt arbete. Utan eleverna hade vi aldrig kunnat samla in så här många anslag från så många platser runt om i Sverige, säger Christopher Kullenberg.

Anslagstavlan vann även ett pris från Open Knowledge Awards år 2016, för bästa öppen vetenskap.

Den populärvetenskapliga rapporten för Anslagstavlan finns att läsa här.

Läs den vetenskapliga artikeln i PLOS One här: What are analog bulletin boards used for today? Analysing media uses, intermediality and technology affordances in Swedish bulletin board messages using a citizen science approach


Tidigare publicerade vetenskapliga artiklar från ForskarFredags massexperiment:

Akustikförsöket (2010)
Persson Waye, K., Magnusson, L., Fredriksson, S. et al. (2015). A Screening Approach for Classroom Acoustics Using Web-Based Listening Tests and Subjective Ratings. PLoS ONE 10(1): e0116572. doi:10.1371/journal.pone.0116572

Bäst före-försöket (2011)
Marklinder, I., Eriksson, M. K. (2015). Best-before date – food storage temperatures recorded by Swedish students. British Food Journal, 117:6.

Riskbilden (2012)
Wall, E. (2014). Visualizing risk: using participatory photography to explore individuals’ sense-making of risk. Journal of Risk Research, ahead-of-print (2014): 1–17.

En artikel om Nyhetsvärderaren (2017) har nyligen skickats in till en vetenskaplig tidskrift, och en artikel om Tepåseförsöket (2015) skrivs av forskare under hösten 2018.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *