Forskare och ”vanligt folk” som hjälps åt att undersöka saker vetenskapligt. Det är vad medborgarforskning – citizen science – handlar om. Nu byggs en svensk webbportal som ska bli en resurs och en knutpunkt för alla som vill vara med och forska.

I dag tas första virtuella spadtaget till en ny portal för folk och forskare som vill forska tillsammans: medborgarforskning.se. Projektet är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Umeå universitet och ideella organisationen Vetenskap & Allmänhet.

– Det här ska bli en nationell samlingspunkt där alla som är intresserade av medborgarforskning kan hitta råd och riktlinjer, delta i projekt, starta nya projekt och utbyta erfarenheter, säger projektledaren Dick Kasperowski, docent i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet.

Att forskare och frivilliga hjälps åt är i sig inte något nytt – redan på 1750-talet startade Linné ett nätverk för att rapportera lövsprickning. Det som på senare år har medfört en revolution för metoden är digitaliseringen och internet. Med dator eller mobiltelefon har hundratusentals människor hjälpt till att klassificera galaxer, räkna elefanter, transkribera gamla handskrifter, eller spela spel som bidrar till vetenskapliga framsteg. Oftast är det forskare som tar hjälp av allmänheten för att samla in eller granska stora mängder data. Men det kan också vara medborgare som använder vetenskapliga metoder för att göra sina röster hörda, till exempel genom att mäta luftkvalitet.

– En viktig poäng är att medborgarforskning inte ”bara” ger vetenskapliga framsteg. Det är en möjlighet för folk att vara en aktiv del av forskningen, och själva undersöka frågor som är viktiga för dem, i stället för att bara ta emot färdiga resultat. Det skapar dialog och relationer mellan forskare och allmänheten, säger Lotta Tomasson, kommunikationsstrateg på Vetenskap & Allmänhet.

Den snabba utvecklingen har samtidigt gett upphov till nya utmaningar: Hur kan forskarna veta om medborgarnas bidrag går att lita på? Hur ska ny teknik användas? Hur hanterar man etiska frågor, och hur fördelas roller och rättigheter mellan forskare och frivilliga? Får universiteten en ny samhällsroll om forskare deltar i projekt som syftar till att påverka politiska beslut?

– Här ska den svenska portalen erbjuda råd och riktlinjer kring utmaningarna, för att den medborgarforskning som bedrivs i Sverige ska vara hållbar, etisk och av god kvalitet. Det blir ett viktigt stöd för både forskare och deltagare, säger Dick Kasperowski.

Den färdiga portalen lanseras i maj 2019, och ska bland annat innehålla verktyg, råd och forum för forskare och medborgare. Den kommer även att ha en interaktiv lista över svenska projekt, där man kan leta fram initiativ som ligger nära en själv geografiskt eller ämnesvis. Men redan nu går det att börja bidra till portalen.

– Vi behöver hjälp att få överblick över all medborgarforskning som pågår och har pågått i Sverige. Därför vill vi att alla som har deltagit i projekt där forskare och frivilliga jobbar ihop hör av sig till oss. Vissa kan ha arbetat med medborgarforskning utan att själva veta om det, säger Kjell Bolmgren, koordinator vid Enheten för skoglig fältforskning vid SLU och deltagare i projektet.

För mer information kontakta:

Dick Kasperowski, Göteborgs universitet, dick.kasperowski@gu.se, 076-618 1945
Kjell Bolmgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, kjell.bolmgren@slu.se, 018-671261
Keith Larson, Umeå universitet, keith.larson@umu.se, 073-046 50 16
Lotta Tomasson, Vetenskap & Allmänhet, lotta@v-a.se, 070-728 97 20

Projektet ARCS (ARenas for Cooperation through citizen Science) är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Umeå universitet och den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet (VA). Syftet med ARCS är att hjälpa universitet och högskolor att använda medborgarforskning för att samverka med samhället. Projektet finansieras av Vinnova, Göteborgs universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet och Umeå universitet.